Det är med frusna fingrar jag knappar på lilla MacBook, för att dela med mig av ett par rader. Jag har just kommit hem från mormor och inga vantar i världen (jag har riktigt tjocka jävlar) kunde hjälpa mig mot den här stockholmska kylan. I tio minuter, en kvart, satt jag som förstummad i soffan och trodde att mina fingrar skulle gå av. Den vänstra handen ser ännu inte okej ut, den har en härlig blålila nyans och jag känner smärtan ännu.

Fy satan vad kallt det är!

Hittade den här bilden från min kroatiska lägenhet, den här balkongen och utsikten - och värmen förstås - skulle jag ge allt för nu. Jag saknar Kroatien så oerhört, saknar sommarlekarna, saknar känslan av att vara fri i kroppen och själen. Kan sommar´n skynda sig på lite? Kan åtminstone våren knacka på min dörr, så jag kan flyga iväg till Istanbul och Zürich, som planerat?